Propagandaindustrin
Om du går klädd i White Rex eller Thor Steinar sänder du en starkt nationalistisk signal.
Möt människorna som har högerextremistisk propaganda som sitt levebröd.
Självdisciplin är en dygd, svaghet något de föraktar.
Ute i Moskvafloden visar ett tjugotal ryska muskelberg upp sina tyska riksörn-tatueringar framför en kamera som med nöd och näppe fungerar i kylan.
Det är 30 minusgrader, myndigheterna uppmanar moskvaborna att stanna inomhus.
Den asketiska aktionsgruppen ”Jultomtens metod” har tagit sig ut i floden för att åskådliggöra ”en sund livsstil och sunda värderingar”. Inga cigaretter. Ingen alkohol. Bekämpa det moderna förfallet, ta hand om familjen och nationen.
Livsstilen ska spridas genom filmerna de skapar ihop med White Rex, ett ryskt klädmärke som kampsportintresserade högerextremister över hela världen har förälskat sig i.
Fötterna fryser fast i isen.
För de här männen är smärta något övergående. Ära varar för evigt.
Bakom White Rex-loggan står Denis Nikitin, ett före detta ryskt skinhead som blev MMA-fighter och entreprenör.
Nikitin låter sig sällan intervjuas, men gör ett undantag för oss – efter en ”bakgrundskoll”.
– Om jag inte blir nöjd med artikeln och bilderna, så ska jag se till att ni får påhälsning, säger den bredaxlade MMA-kämpen på felfri engelska.
Han ler snett; vi förstår inte riktigt om han skämtar eller menar allvar.
Enligt experter nätverkar Nikitin internationellt. Han har vid flera tillfällen gästat högerextrema sammanslutningar i Västeuropa.
– Det har framgått i medierna att han har hyrts in som närkampsinstruktör i Wales och Schweiz, och hållit ideologiska föredrag, säger forskaren Johannes Due Enstad vid Institutt for litteratur, områdesstudier och europeiske språk (ILOS) vid Universitetet i Oslo.
– White Rex är utöver att vara ett klädmärke också en organisation som arrangerar kampsport-turneringar i både Ryssland och andra länder. Av kvalitén på filmerna och det faktum att de har turnerat i andra europeiska länder att döma, kan man nog säga att det är en framgångsrik business, säger forskaren.
En rad entreprenörer runt om i Europa har gjort uppsvinget för den yttersta högern till sitt levebröd.
Högerpopulism har blivit ett ”brand” – en märkesvara, enligt svensken Fredrik Hagberg som jobbar i en näthandel som säljer modekläder för nationalister.
Jämte tyska Thor Steinar är ”European Brotherhood” från Italien och ”Red is Bad” från Polen de största klädmärkena för nationalister i Europa.
Ute i Moskvafloden säger Denis Nikitin att han har fem, sex anställda, att han har rest jorden runt och nätverkar i en rad länder, även i Skandinavien.
På sin blogg uppger han att han har blivit opererad för en axelskada i Tyskland, och att han tillbringade konvalescensen på en grekisk ö.
Han tillbakavisar etiketterna ”högerextremist” och ”nynazist”, och betraktar sig själv som ”nationalist”.
– I väst säger nationalisterna: ”Jag är inte rasist, men …” Det tycker jag inte om. De bör stå för det de tror på. Jag verkar för att folk på nytt ska vara stolta över att säga att de är nationalister.
I en doktrin på White Rex hemsida skriver man att européerna har förlorat sin ”krigsmoral” efter påverkan av ”främmande propaganda”.
Under mottot ”the aggressive clothing company” ser gruppen det som sin huvuduppgift att ”återuppliva den andan”.
– Under tio år bodde jag i Europa. I Tyskland, Nederländerna och Irland. Allt eftersom fick jag upp ögonen för nationalistiska idéer. Jag började fråga mig själv varför den vite mannen blir förtryckt, och insåg att något var fruktansvärt fel. Efter att högerflanken stöttes ut politiskt, tvingades den visa sitt motstånd genom att gå ut på gatorna och spöa invandrare. Det var enda sättet att protestera, säger Nikitin.
I början av 2000-talet var han med i ett skinhead-gäng.
– Men jag insåg att det var fel väg att gå. Många av mina vänner hamnade i fängelse eller under en gravsten. Antalet offer gjorde ingen skillnad, det kom bara fler och fler invandrare. Jag insåg att vi kan döda tio av dem, men sedan kommer det tusen till. Det blev min väg ut ur skinhead-rörelsen, säger han.
I Tyskland köpte han på sig kläder av märket Thor Steinar, som många nynazister och högerextrema gärna går klädda i, och sålde dem vidare i Ryssland.
– Jag såg att efterfrågan var stor, och tänkte att varför inte pröva själv?
Snart hoppade han av sina international business-studier för att satsa allt på rörelsen.
– Det bar sig inte med en gång, men jag visste vad de ville ha. Marknaden var full av kläder med runor och nordisk symbolik. Själv gillade jag korsfarar-idén; jag ser White Rex som en korsfarare, säger han och fortsätter:
– Korsfararna förde samman folk med olika bakgrund som delade samma uppfattning. De var pragmatiska soldater med det gemensamma målet att krossa fienden.
Men kläderna är inga uniformer, förklarar han.
– Du ser inga hakkors eller runor. Det ska vara plagg som folk kan känna sig bekväma med att bära ute på stan, och som gör att man känner igen varandra.
White Rex och kläderna uttrycker trots det våldsromantik och förtäckt högerextrem symbolik.
Rörelsen sägs vara grundad den 14 augusti 2008 (14-08-08). Det är ingen tillfällighet, då 14 står för ”the fourteen words” (”We must secure the existence of our people and a future for White children”), en paroll myntad av den högerextreme författaren och mördaren David Lane, och används av vita nationalister.
Talet åtta symboliserar den åttonde bokstaven i alfabetet – H – och 88 står för ”Heil Hitler”. En t-shirt för tjejer har fått namnet ”88 Bombs”. Rörelsens logga är dessutom ett vikingahuvud framför ett kombinerat hakkors och solkors.
I den internationella nätbutiken saluförs t-shirts med svalor som tryck– en välkänd symbol bland dem som sympatiserar med vit överlägsenhet – med det tyska järnkorset i näbben.
Kläderna har slagord som ”Zero tolerance”, ”True til death”, ”Ultraviolence”, ”Regnum in terrorem” och ”Don’t stop european reconquista”.
”Ära till de ryska vapnen i kampen mot de vantrogna” står på ett annat tryck, en referens till det rysk-tyska kriget. Här finns också referenser till spanska inbördeskriget, vikingar, korsfarar-symbolik, italiens fascism och medeltida tyska riddarordnar.
Ett tryck har fått titeln ”Commie hunting club”. På ett annat syns arga, vita män som jagar muslimer, med texten ”Angry Europeans – White Rex against tolerance”.
Förra sommaren reste Nikitin till Frankrike för att slås mot brittiska supportrar tillsammans med ryska huliganer, berättar han.
På bilderna från Marseille syns huliganer som bär kläder från White Rex.
Nikitin berättar också att han reste till Kiev under Maidan-revolutionen ”för att se vad som hände med egna ögon, eftersom de ryska medierna inte rapporterade sanningsenligt”.
– Samma sak kommer att hända här i Ryssland. Det ryska samhället är på väg att trilla ner i skiten. Enda vägen till förändring nu, är att bygga på ruinerna.
Han säger att den ryska högern är en slumrande krigare.
– Det här är fäder med vanliga jobb, men om det som hände i Ukraina skulle inträffa här, skulle de alla kliva fram. De är redo. Vi väntar på att revolutionen ska komma. Många skulle släppa allt om de visste att det skulle leda till en förändring i grunden.
Denis Nikitin har enbart förakt till övers för Vladimir Putin. Aktivister inom den yttersta högern i USA och Europa som beundrar den ryska presidenten har inte förstått någonting, menar han.
– Då och då ser jag utländska Facebook-vänner som tror att de är smarta när de delar ”alternativa nyheter”, men de har bara gått på Putins propaganda. Regimen arbetar aktivt för att nå ut till nationalister i Europa, och de lyckas. Det enda som är bra med Putin är att han är emot homoparader. Utöver det är han inte nationalistisk.
Nikitin fortsätter:
– Nationalister blir förföljda, men inte kriminella ledare. Om någon från Kaukasus gör något kriminellt i Moskva är det bara för honom att resa hem till Tjetjenien, där han kan leva i frihet. Tjetjenerna särbehandlas och det investeras massor i Kaukasus, samtidigt som det 200 kilometer från Moskva finns byar som ligger i ruiner. Varför investerar man inte i sitt eget land?
Intill ena ögat har Nikitin ett distinkt ärr.
– Jag träffades av en metallbit när en bil exploderade. Jag fick sy fem stygn efteråt.
Oj, hur gick det till?
– Bilen exploderade efter att jag satte eld på den.
Nazi-hipstern
”Den snälla nazisten” kallas Patrick Schröder i tyska medier.
I de veckovisa sändningarna i de tv- och radiokanaler han driver på nätet spelar han ”nazi-rock”, ”hatecore” och ”NSBM” – National Socialist Black Metal”.
Ibland gästas han av toppnamn från nazistpartiet NPD, som extremisten Udo Pastörs och partiledaren Frank Franz.
– Vi försöker nå ut till ”vanligt” folk; till 25-åringen i Berlin. Man måste ha koll på vad som händer bland ungdomarna. Det är viktigast. Politik är bara en del av vårt koncept.
Schröder och hans maskerade kumpaner pladdrar gärna på om nazi-nyheter och aktuella ämnen som flyktingkris och valet i USA, men allra mest pratar de om att föra ut deras ”politiska grundvalar” på ett underhållande och lättsamt sätt under parollen: ”Hören macht frei”.
På väggen hänger en karta över Tyskland anno 1937. I tidigare program har han burit en keps med texten ”HKN KRZ” och ett hakkors.
– Tidigare rörde sig högersidan i sitt eget kosmos, men det vill vi göra något åt. Ungdomar är inte bara intresserade av politik. Vi får faktiskt kritik av våra egna för att vi har kontakt med mainstream-media och för att vi använder oss av engelska ord. Men man kan inte bara rätta sig efter högersidan, då blir vi inte fler.
Experter påpekar att dagens nynazister är mer slipade och välkammade, och skickliga på att marknadsföra sig i sociala medier.
– Varje söndag, när vi gör tv-programmet, skickar säkerhetspolisen en patrull till vår parkering för att kontrollera om min bil står där. Det får kosta hur mycket som helst när det handlar om att övervaka oss.
Han fortsätter:
– För mig är det en ära. Det innebär att vi har nått den framgång som vi önskar oss. Vi är systemets fiender, de fruktar oss och vill inte att vi ska växa oss större. Om det inte vore så, skulle det innebära att ingen brydde sig om det vi håller på med.
Den moderiktiga populisten
– Förut karakteriserades högern av skinhead-kulturen. Idag är det snobbiga kläder. Det är en ny metod att visa sitt motstånd på, säger svensken Fredrik Hagberg.
Själv jobbar ledaren för den högerextrema organisationen Nordisk Ungdom i en näthandel som säljer modekläder riktade till nationalister.
Han säljer det tyska märket Thor Steinar, European Brotherhood från Italien och Red is Bad från Polen.
Enligt Hagberg ökade omsättningen i hans näthandel markant under 2016.
– Kläderna är så diskreta att många bär dem på jobbet eller ute på stan. Du visar på ett försiktigt, men samtidigt tydligt, sätt att du uppskattar den nordiska kulturen. Du är en person som visar att ”här är jag. Och jag bryr mig om mitt land”.
Han marknadsför sig framför allt mot Skandinavien, men ser även ett ökat intresse för Thor Steinar-kläder från USA.
Deras första logga bestod av samma runtecken som användes av Waffen SS under andra världskriget.
Tillverkaren har försvarat sig med att man använde symbolen som en hyllning till det forntida Norge. Flera av deras tröjor och jackor har burit norska flaggan och haft produktnamn som Trondheim, Nordfjord, Nordstrand och Bergen.
Klädmärket öppnade 2012 en butik i Tyskland som de döpte till ”Breivik”. Det skapade rubriker internationellt, eftersom att många kopplade ihop namnet med Anders Behring Breivik.
”Politiker bar nazikeps”, skrev Aftonbladet året efter. Det var Robert Stenkvist från Sverigedemokraterna som hade handlat i Hagbergs butik.
– Idag tror jag knappast att någon skulle skriva om det. Kläderna har blivit för mainstream, anser Hagberg.
Bloggstjärnan
Hon är de ryska högerextremisternas svar på en fotbollsfru. 27-åriga Inna Buninas Instagramkonto har 20 000 följare. De flesta av de nästan 500 bilder hon har publicerat sedan hon startade fotobloggen för tre år sedan, är av allt att döma tagna av en professionell fotograf. Bilderna är färgrika, softade, nedtonade, glossy, glamorösa. På många av dem syns även hennes barn på fem och två och ett halvt år. På några förekommer också maken, men han vill inte bli igenkänd med tanke på jobbet.
– Jag bloggar om traditionella familjevärden. Jag ser inte mig själv som en fotomodell, utan först och främst som mamma och hustru.
I modekläder och hipsterglasögon poserar hon på trendiga kaféer, framför ståtliga byggnader, i vacker natur. Vi ser rosamönstrade sängkläder från Ikea, en Fjällrävenjacka, Timberlandskor och t-shirts med Metallica- och AC/DC-logga.
Allt är så perfekt och normalt. Men så ser vi hakkorsliknande tatueringar och kläder med slagorden ”Slayer” och ”True til death”.
I hennes användarnamn ingår talkombinationen ”88” – nazistslang för ”Heil Hitler”. ”H är den åttonde bokstaven i alfabetet). På armarna har hon tatuerade svalor – för många är det en symbol för vit överlägsenhet. En dolk med texten ”Meine Ehre heisst Treue” – nazistorganisationen SS motto – pryder ena underarmen.
På den andra har hon en rad runtecken som bildar ”Ära till de vita barnen i Ryssland”. På båda armarna har hon två sirliga, röda svastika-liknande tatueringar.
– Skönhet ska vara naturlig. Jag tror inte på att vara en ”show-off” och ha på en massa smink.
Radionationalisten
Svensken Dan Eriksson står bakom en medieplattform som producerar nationalistisk radio, webb-tv, en podcast och en nättidning.
Därtill säljer de böcker med titlar som ”Rasist, ja visst” och ”Till värn för Norden”.
När Eriksson startade ”Motgift” för fem år sedan hade varje program mellan 500 och 1000 lyssnare. Efter flyktingkrisen 2015 ökade antalet till mellan 8000 och 12000, enligt Eriksson.
Den genomsnittliga lyssnaren är män under 30 år. Bara 18 procent är kvinnor.
– En av våra största förtjänster är att vi har legitimerat nationalistiska idéer i ett bredare samhällsskikt. Det har varit vårt mål sedan starten, säger Eriksson.
Då fanns inga nationalistiska medier. Idag, påstår han, har Sverige en världsledande ställning vad gäller så kallad alternativ-media.
– Framgången beror på att vi har börjat visa en bild av nationalismen som inte har varit så synlig förut. Vi talar självklart om politik och företeelser utifrån vår ståndpunkt, men vi visar också att vi är helt vanliga människor, säger Eriksson och fortsätter:
– Förut var de flesta nationalister anonyma. De hade ingen önskan om att visa upp varken sig själva eller sina åsikter. Vi har valt det motsatta: Total öppenhet. Vi bjuder på oss själva. Vi sitter och skrattar i studion. Vi visar upp våra familjer, och alla vet var vi tycker om att åka på semester. Det kanske får folk att intressera sig för vårt program, även om de inte nödvändigtvis tycker att vår politik är rolig.
I ena ögonblicket pratar de om en våldtäkt utförd av en flykting. I nästa stund pratar de om fotboll. Ofta pratar de om svenska medier.
– Vi kallar dem för pissmedier eller lögnmedier. Orsaken är bland annat att de har rapporterat om flyktingkrisen och invandrarproblematiken ensidigt. När jag startade Motgift var syftet att vara med och påverka. Jag är inte politiker. Jag är en opinionsbildare. Kalla mig gärna aktivist. Det är dessutom mycket lättare. Jag kan ha åsikter om en massa saker utan att ha en lösning. He he.