The Golden Boy

I skräddarsydd kostym, Ralph Lauren-skor och ett förflutet som nazist räknas dansken Daniel Carlsen, 26, som en av de främsta talangerna på den nationalistiska arenan i Europa.

Han promenerar hand i hand med flickvännen längs havet på Bornholm i Danmark, med en orange sidennäsduk som sticker upp ur bröstfickan och skor från Ralph Lauren.
Förut lät sig Daniel Carlsen fotograferas framför flaggor med hakkors, och tidningarna beskrev honom som nazist.
Idag betraktas ledaren för Danskernes Parti som en av de främsta talangerna inom den yttersta högern i Europa.

– Första gången jag hörde honom tala, såg jag ett enormt engagemang kombinerat med en fascinerande karisma och utstrålning, berättar partiets vice ordförande Morten Berg.
Han menar att Carlsen är ”one of a kind” på den nya, nationalistiska scenen i Europa.
– Ingen annan i Danmark har samma attraktionskraft som han. Inte heller i Sverige eller Norge. Han bryter med allt som tidigare har varit associerat med att vara nationalist. Han är inte den amerikanska versionen, med kamouflagekläder och kängor. Han är vänlig och representativ.
Morten Berg fortsätter:
– Folk över hela Europa håller ögonen på honom. Det är honom de pratar om i Tyskland, Italien och Frankrike nu, honom de sätter sitt hopp till på den nationella arenan.
Rösten blir ännu mer älskvärd:
– Vi kallar honom The Golden Boy.

Den här dagen finns Daniel Carlsen på plats bland den danska politikereliten för att hålla ett tal om hur massinvandringen förstör Norden. Senare samma kväll ska han vara med i ett framträdande som DJ.
Framtoningen är vänlig, pojkaktig. Nästan allt han säger följs av ett leende eller skratt. Håret är rufsigt, som om han nyss har klivit upp ur sängen, eller så är det bara hans stil.
Hans motståndare kallar honom för ett PR-fenomen: ”Hal som en ål”. När han nyligen blev pappa för andra gången, la han ut en bild på den nyfödda dottern på Twitter med texten:
”We must secure the existence of our people and a future for white children.
Welcome to the world, Inga!”

Carlsens hälsning till sin dotter är ett av de mest använda slagorden inom den moderna nynazistiska rörelsen. De så kallade ”14 words” formulerades för första gången av den amerikanske nationalisten och en av grundarna till terroristorganisationen The Order, som låg bakom bankrån, bombattentat mot synagogor och mordet på den judiske journalisten Alan Berg.
Carlsen går mot ett tält fyllt av människor, hela tiden påpassad av livvakter. Han fortsätter upp på en liten scen, samtidigt som han nickar och ler.
Där uppe blir rösten energisk, den blir gällare och gällare tills att han nästan går upp i falsett.
– Danmark är danskarnas land! Det handlar om folkets överlevnad!

– Månad efter månad ska vi hålla oss kvar i mediernas rampljus genom att leverera bra berättelser, säger Carlsen som befinner sig i Berlin.
Det är våren 2016. På tallriken ligger det pannkakor. Det är här han bor medan han skriver sitt examensarbete om Tysklands Nationaldemokratiska Parti, som anses vara det viktigaste nynazistiska partiet i landet efter andra världskriget.
Partiledaren Frank Franz är en god vän.
Carlsen lyfter kaffekoppen och säger med ett leende: ”Guten Appetit”:
Han talar språket flytande.
Genom det EU-finansierade europeiska partiet ”Alliance for Peace and Freedom” sköter han kontakterna med nationalistiska partier i nio länder, däribland det grekiska, nynazistiska partiet Gyllene Gryning.
– Jag bjuds aldrig in till radioprogram för att prata om den ekonomiska politiken inom Danskernes Parti. Därför tänker vi själva skapa den uppmärksamhet som vi vill ha. Det är något vi jobbar mycket aktivt med.
Han lutar sig framåt.
– Jag säger det gärna offentligt: Vi arbetar väldigt intensivt.

Det vållade stora tidningsrubriker när Daniel Carlsen delade ut 150 askar med ”asylsprej” till förbipasserande på gatan efter en våldtäkt i södra Danmark, där gärningsmannen var en flykting. Nyheten om sprejen som du kan spruta i ögonen på hotfulla invandrare citerades över hela Europa, i USA och Ryssland.
– Sprejen är ett lagligt alternativ till pepparsprej som är förbjudet i Danmark, säger Carlsen.
Simon Bünger i det antifascistiska researchkollektivet Redox menar att sådana pr-trick är partiets specialitet.
– Carlsens främsta styrka är hans förståelse för medielandskapet och hans förmåga att profitera på aktuella frågor, säger Bünger.
Han menar att Carlsen har en politisk fallenhet som är större än vad man tidigare har skådat i Danmark.
– Men det är viktigt att komma ihåg var Carlsen kommer ifrån, säger Bünger.

I Berlin fiskar Carlsen upp mobiltelefonen.
– Har du sett vår affischkampanj?
– Han visar några foton på vägskyltar utplacerade i olika delar av Danmark. ”Thisted 4 km” står det på en av skyltarna. Direkt under, på samma stolpe, har folk från Danskernes Parti monterat sin egen skylt: ”Irak 5317 km”.
”Vi visar migranterna vägen hem”, heter kampanjen som har delats och gillats flera tusen gånger på Facebook.
– Den har synts i alla medier. Till och med i Washington Post, berättar Carlsen.
Varför skrev Washington Post om det?
– De tyckte väl att det var intressant.
För att de uppfattar kampanjen som opassande?
– Så kan det säkert vara. Men då vill jag gärna påpeka att den invandringspolitik som har förts fram till nu, har orsakat Europa ofattbart stort lidande.
Hur känns det för en flyktingfamilj att stå framför en sådan skylt?
– Det vet jag inte. Jag tror att de tar det som en påminnelse om att de befinner sig väldigt långt hemifrån.

Vi visar Carlsen ett fotografi av honom själv, taget framför en flagga med hakkorset, där han bär uniform. Rakat huvud.
– Usch.
Leendet försvinner. Vi frågar vad han tänker när han ser fotografiet.
– Att jag var mycket ung och dumdristig. Jag måste säga att jag har gått vidare. Jag ser tydligt att det var fel av mig.
Är du trött på att liknas vid Adolf Hitler?
– Jag tycker bara att det är dumt, eftersom det står i vägen för viktiga frågor.

Han promenerar mot Tysklands Nationaldemokratiska Partis huvudkontor, där partiledaren Frank Franz visar oss runt på kontoret, medan han pekar på väggarna.
– Där är en bild av Rembrandt.
Han lyfter armen på nytt:
– … och där är en målning av Dresden, den vackraste staden i Tyskland.
Franz suckar och skakar på huvudet:
– Man bygger inte längre sådant i Tyskland. Allt har blivit så anonymt. Bara betongfasader.
Att Europa en gång blev så framstående, såväl kulturellt som ekonomiskt, har vi européerna som folkslag att tacka för, menar Carlsen.
– Om hudfärg hade varit den enda skillnaden mellan afrikaner och européer, skulle det inte vara några problem.
Är det även skillnad i intelligens?
– Det är korrekt att afrikanerna har lägre intelligens än oss. Det är inte min åsikt. Det visar forskning.
Varifrån har du fått den forskningen?
– Det visar all forskning på området.

I nästa stund nämner han den omdebatterade boken ”The Bell Curve”, i vilken den avlidne Harvard-professorn Richard J. Herrnstein skriver om skillnader i intelligens mellan raser. Han pratar också om Richard Lynn och Tatu Vanhanen som har skrivit ”IQ and the Wealth of Nations”.
– Färgade har vunnit alla viktiga 100-meterslopp de senaste 30 åren. De är snabbare än oss, medan vi har något högre intelligens. Men jag tycker inte att intelligens är så relevant. Jag tycker inte att det ska vara skälet till att vi inte vill ha dem i vårt samhälle. Det bör handla om principen att varje folk har rätt till sitt eget land. Det handlar om vår civilisations överlevnad, vår kultur, och det vi har byggt upp tillsammans.
Har inte andra samhällen byggt upp något?
– Det har jag inte sagt.
När vi ska gå, säger Carlsen leende, medan han ser på Frank Franz:
– Jag sa till journalisten att mitt mål är att bli statsminister.
De två männen ler mot varandra, innan Franz säger:
– Som jag ser det strävar vi efter världsherravälde.

Två månader senare sitter Carlsen på en liten scen i ett tält på Bornholm, där han debatterar invandringsfrågor med en dansk författare. Mannen säger till Daniel att det är viktigt att Danmark klarar av att integrera nyanlända flyktingar.
– Varför ska vi integrera dem?
– För att vi trots allt ska leva tillsammans.
Carlsen ser på honom.
– Varför ska vi leva tillsammans?
Spontana applåder hörs i tältet.
Carlsen ställer också frågan: Varför ska invandrare som har bott i Danmark i åratal få lov att fortsätta göra det?
En 17 år gammal pojke i rummet ber om att få mikrofonen. Han har utländska föräldrar och driver två företag på Bornholm med sammanlagt 45 anställda.
– Ska jag också sparkas ut?
Carlsen ser på honom.
– Varifrån kommer dina föräldrar?
– De kommer från Libyen, men jag är född och uppvuxen här. Jag har kommit hit för att hedra demokratin. Varför ska jag skickas hem?
Carlsen tystnar för ett ögonblick.
– Det är verkligen fint att höra att det går så bra för dig och att du har byggt upp arbetsplatser, men jag tycker inte det har något att göra med vem som är dansk eller inte.
Rösten är varken kall eller nedlåtande. Han ser på pojken och sänker rösten en aning:
– Jag tycker att du ska skickas till Libyen.
Pojken sätter sig.

Carlsens metod är att aldrig visa sig arg eller frustrerad. Inte ens när debattledaren ställer frågan:
– Om du ser på det historiskt, Carlsen. På vilka andra ställen i världen har vi sett exempel på länder som har börjat deportera delar av befolkningen?
Carlsen ler.
– Jag vet var du vill komma.
Han ler avväpnande.
– Du vill prata om nazismen och andra världskriget, något som det över huvudtaget inte går att dra paralleller till.
– Du har tidigare kallat dig själv nazist. I vilken utsträckning har du förändrat dig?
– Tyskarna var inte på något sätt en minoritet i sitt eget land. I Danmark däremot, och i flera europeiska huvudstäder, ser vi nu exempel på att européerna är i minoritet. Varför ska danskar vara en minoritet i sitt eget land?
På det här viset för han över diskussionen till ett tema han föredrar att prata om.
Längst bak i tältet sitter en man i 40-årsåldern som lyssnar med stort intresse. Det är Peter Neerup Buhl, partiets politiska strateg. Tidigare dömd för brott mot diskrimineringslagen, efter att ha krävt att muslimer ska samlas i läger.
Chris Holmsted Larsen, expert på politisk extremism och våld vid Roskilde Universitet i Danmark, menar att Danskarnas Parti har en rasistisk agenda.
– De är betydligt mer extrema än något annat politiskt parti i Danmark. Det är viktigt att komma ihåg att partiet har rötter i det nazistiska partiet Danmarks Nasjonalsosialistiske Bevegelse, säger han.
– Är Danskernes Parti ett nytt parti, eller har de bara bytt kläder?
– Jag menar att det bara är en omstöpning av det gamla. Retoriken är lite annorlunda och de är bättre på att använda sociala medier, men de är fortfarande ett nationalsocialistiskt parti, säger Holmsted Larsen.

Detta gör Carlsens politiska projekt svårgenomförbart, menar Holmsted Larsen.
– Han är otroligt duktig på att föra ut sitt budskap, men hans tidigare fixering vid Tyskland gör att inga andra partier vill ta i honom med tång.
Det danska, statliga organet Nationale Forskningscenter for Velfærd strök 2013 Danskernes Parti från sin lista över radikala samfund i Danmark efter att de anmäldes för förtal av Carlsen.
Partiledaren tar avstånd från Holmsted Larsen.
– Man ska ha klart för sig att Larsen är en välkänd vänsteraktivist som i sin ungdom hade anknytning till den våldsamma extremvänstern.
På detta svarar Holmsted Larsen i ett mejl:
”Extremister, antingen det rör sig om den ena eller andra sorten, reagerar alltid aggressivt när deras svart-vita världssyn blir ifrågasatt. Jag är tvärtom en allmänt erkänd forskare och expert.”

Carlsen är också missnöjd med att VG använder researchkollektivet Redox som källa.
– Deras medlemmar är fällda för överfall, otillåten hackning och har anklagats för terrorism.
Simon Bünger i Redox säger att de av princip aldrig svarar på anklagelser från Danmarks yttersta höger.
– Då hade vi inte haft tid till något annat, svarar han.

Det blir höst i Danmark, vinter, jul och ett nytt år. Den 27 januari i år dyker det upp en uppseendeväckande kommentar på facebooksidan ”Sex og Samfund” från en person som kallar sig Daniel Bieder:

Profilen ”Daniel Bieder” har skapats med Daniel Carlsens gamla e-postadress, och efternamnet ”Bieder” tillhör Carlsens flickvän, Bettina Bieder.
I Daniel Bieders profil står ”Den Kongelige Livgarde” angiven som arbetsplats. Det är stället där Daniel Carlsen gjorde sin värnplikt.
Daniel Bieders födelsedatum på Facebook stämmer överens med den danske partiledarens födelsedatum.
Daniel Bieder är en påhittad facebook-profil som Daniel Carlsen står bakom, hävdar researchkollektivet Redox på sin hemsida den 2 februari i år.
Redox menar att profilen Daniel Bieder används till att uppdatera ”Danskarna Parti-facebookgruppen” under de perioder då Daniel Carlsen har blockerats från Facebook på grund av rasistiska kommentarer.
På detta svarar Carlsen i ett mejl till VG:
”Det är fullständigt oseriöst av er att fortsätta använda Redox!”
VG:s säkerhetsanalytiker Einar Otto Stangvik har gjort egna efterforskningar som bekräftar att facebook-profilen Daniel Bieder är knuten till Daniel Carlsens tidigare mejladress inom Danskarnas Parti.
Om någon annan har upprättat kontot måste den personen ha haft kontinuerlig access till mejladressen, sammanfattar Stangvik.

När VG frågar Daniel Carlsen om detta vill partiledaren varken förneka eller bekräfta att Daniel Bieder är han själv. I stället skriver han i ett mejl att han inte kan svara på ytterligare frågor på grund av att han förbereder en eventuell stämning mot Redox:
”Min advokat har därför bett mig att inte uttala mig i frågan före den eventuellt tas upp i domstol. Jag måste emellertid vänligen upplysa dig om att jag tänker ta med dig i stämningsansökan, om du sprider obekräftade, falska och kränkande påståenden om mig.”

REPORTER

RONNY BERG/VG

FOTOGRAF

ESPEN RASMUSSEN/VG